Vilken avslutning på säsongen!

Finnkampen var ett styrkebesked av de Svenska friidrottarna. Fyra segrar av fyra möjliga och en skön säsongsavslutning av Stefan Olsson! Han coachade fram ett starkt lag, som visade härlig kämpaanda. Tjejerna och killarna tog för sig och tävlade med ett leende på läpparna. Alla lagen gjorde bra insatser och ungdomarnas prestationer skvallrar om att Finland kommer få svårt att slå Sverige även i framtiden.

De som imponerade allra mest på mig är Oscar Jansson, som kom tillbaka till Finnkampen efter i princip enbart kört rehabträning i 7 (!) år. 5.60m är ett internationellt gångbart resultat och Oscar är värd denna framgång. Gabriel Wallin är nästa utropstecken, då han nästan når 80m. Vilken satsning i kastningen och underbar inställning, då han slår en sådan kille som Wirkkala! Sandra Wagners 53.04 i flickornas 400m måste också nämnas. Det ska bli kul att följa hennes utveckling i framtiden.

Friidrottssäsongen är varit upp och ner och med en del skador och sjukdomar. Dessutom är det lite av ett genereationsskifte i landslaget just nu. Med så många unga på gång och med förhoppningsvis Christian Olsson och Sanna Kallur tillbaka på banan friska och krya, så kan EM-året 2010 bli riktigt kul!

Vilken härlig avslutning på säsongen!

Förbundskaptenen avslutar med flaggan i topp!

Isinbayeva och Bengtsson!

Som jag förutspådde, så blev det nytt Världsrekord av Yelena Isinbayeva i Zürich! Hon är fantastisk och jag kan inte annat än imponeras av den beslutsamhet som Isinbayeva visar upp. Hon är en av de största och misslyckandet i Berlin var bara bra för hennes stavhoppskarriär. Ibland måste man påminnas om att det är nummer ett man vill vara och inte nummer två. Vem som är nummer ett visade Isinbayeva med eftertryck igår!

Att Sveriges kanske allra största talang, Angelica Bengtsson stoppas från Finnkampen i stavhopp är pinsamt! 

Sveriges största talang!

Hon är grenens dominant i Sverige och har vunnit guld i Ungdoms-VM i år. Friidrottsförbundets och IFK Växjös regel om att man inte är mogen nog att ställa upp i SM och landskamper innan man är 18 år är nonsens. Jag hade köpt resonemanget om hennes tränare bedömde att hon inte är tillräckligt mogen och inte tycker att hon ska ställa upp. Nu är inte det fallet. Istället tappar kanske den största talangen och tränaren tidigt i karriären förtroende för landslagsledningen.

Dessutom köper jag inte att man i friidrott är som bäst när man är mellan 25 och 30 år. Usain Bolt är kanske friidrottens största genom tiderna och han är 23 år. Redan som 15-åring vann han junior-VM på en världstid. Erica Johansson hoppade Svenskt rekord med 6.50 m som 15-åring och var med i landskamper redan då. Som 26-åring vann hon EM-guld. Jag skulle snarare säga att det är viktigt att man som ung lär sig att tävla. Att vara för överlägsen stimulerar inte och utvecklar den så viktiga tävlingsnerven.

Om Angelica hade kvalat in till VM i Berlin, så hade även jag varit skeptisk till en start där, men att hon ska få vänta i två år till att få vara med i FINNKAMPEN, är absurt. Resonemanget att skynda långsamt ska finnas där, men här går det till överdrift. Dessutom vill man väl vinna kampen? Då är varje poäng jätteviktig! Jag håller verkligen tummarna för att Angelica hoppar högt i Ungdomskampen i helgen och att förbundet ändrar denna regel till nästa år, så att vi får se seniordebuten i landslaget nästa år!

 

Bolt kan hoppa 9 meter!

Usain Bolt har nu definitivt sagt sitt om eventuella planer på att springa 400m och det är ett ”no thanks”. 

http://sports.espn.go.com/oly/trackandfield/news/story?id=4425845

Däremot öppnar han dörren för att kanske hoppa längd i framtiden. Jag är övertygad om att är det någon som ska hoppa över 9 meter, så är det Usain Bolt! Det som talar för är:

1. Han har snabbheten. Man talar mycket om att man måste vara spänstig och hoppstark, men jag vill säga att snabbheten är det allra viktigaste för att hoppa långt. Idag skulle han inte ens behöva hoppa, utan bara sätta ner foten och han är över åtta meter. Två av de bästa hopparna genom tiderna; Jessie Owens och Carl Lewis, var också bäst i världen i sprint.

2. Han är lång och har rör sig i de ytterlägen som en längdhoppare måste göra i sin teknik. Han har också visat sig vara en god tekniker i sprint, vilket han förmodligen kommer att ha nytta av i teknikinlärningen i längdhopp.

3. Det påstås att han har provat på längdhopp då och då. Det innebär att han redan har hoppat längd och att det förmodligen redan har hoppats rätt så långt. Bolt skulle aldrig gå in i en ny gren och veta att han skulle göra bort sig. Han skulle till exempel inte dansa cha-cha med Tony Irving, som vissa andra friidrottare gjort!

4. Han är fortfarande relativt lätt i kroppen, vilket man måste vara som hoppare.

Skulle Bolt börja träna seriöst under den höst som är i antågande, med en plan om att ta guld i OS i London år 2012, så kommer han att fixa det och med ett segerresultat över 9 meter. Hans satsning skulle också sporra andra hoppare i världen till att utvecklas och då skulle killar som till exempel Mokoena och Saladino också hoppa upp mot nio meter. Det som skulle bli Bolts största utmaning är eventuella  skador. Fötter, rygg och knän tar klart mer stryk i längdhopp än i sprint och med tanke på Bolts fart, så skulle belastningen vara ännu högre än för normalsnabba hoppare.

Jag håller tummarna för att Bolt menar allvar med sitt snack! Vilken grej det vore att få se honom på längdhoppsbanan!

Bolt mot 9 meter

Dags för Zürichgalan!

Golden League i Zürich är den bästa galan på touren och 2009 års upplaga ser ut att bli lika bra som vanligt. Fyra stycken har chansen att ta hem jackpotten på 1 miljon dollar; Sanya Richards, Kenenisa Bekele, Kerron Stewart och Yelena Isinbayeva.

Om vi börjar med Isinbayeva, så kommer hon att vinna och hoppa riktigt högt. Hon vill visa vem som är bäst och det kommer att föra henne kanske ändå upp till världsrekordhöjder.

Kenenisa Bekele är väldens bästa löpare genom tiderna. Han vann dubbla guld i Berlin och borde ta hem det här lätt. Jag tror dock att även en löpare som Bekele kan vara sliten efter ett tufft VM-program. Det finns absolut en risk att han torskar i Zürich.

Sanya Richards är klart bäst på 400m i år och jag tror att trots en viss mättnad efter dubbla VM-guld, så vinner hon klart i Zürich. Hon har vunnit jackpotten förut och vet vad som krävs för att orka en hel säsong.

Kerron Stewart visade med sin avslutning på 100m-loppet i Berlin att hon har störst kapacitet av henne och Shelly-Ann Fraser. Då gäller det att hon får till starten bättre än senast. Det kommer hon att få och jag tror att hon vinner i Zürich.

Tipset är att 3 av 4 jackpott-kanidater går vidare i fredagens jakt på miljonen!

Världsrekord på fredag?

Kerron Stewarts avslutning är grym!

VM är över!

VM är över och det är dags för att lista Berlin!

De största profilerna i VM:

1. Usain Bolt, 100m/200m/4×100m

2. Ariane Friedrich, Höjdhopp

3. Kenenisa Bekele, 5000m/10 000m

4. Robert Harting, Diskus

5. Semenya Caster, 800m

6. Andreas Thorkildsen, Spjut

7. Anita Wlodarczyk, Slägga

8. Stephen Hooker, Stavhopp

9. Shelly-Ann Fraser, 100m/4×100m

10. Blanka Vlasic, Höjdhopp

 

Den bästa Svenska insatsen:

 Nicklas Wiberg, 10-kamp (Sv.rekord och sjunde plats)

 

VM:s största överraskning:

Sylwester Bednareks brons i höjdhoppet.

 

VM:s största flopp:

Yelena Isinbayevas nollning i stavfinalen

 

Årets glädjerus:

Brigitte Foster-Hylton, Jamaica, efter hennes guld på 100m häck

 

Jag ser redan fram emot EM nästa år och då tror och hoppas jag att de Svenska skadorna är borta och att vi åter igen får se Svenska medaljer. Musse, Christian, Sanna och Wissman är tillsammans med Nicklas Wiberg de hetaste kandidaterna till medaljer i Barcelona nästa år.

Men först är det dags för Finnkampen! Hyvää Routsi!

Längdfinalen kan bli något extra!

Efter en lysande längdhoppssäsong, så kan finalen i Berlin i eftermiddag bli något extra. Favorit är Dwight Philips, som varit jämnast i år och som imponerade i kvalet. Philips som hoppar mycket på sin höga fart, har fått sin dubbla springstilsteknik att stämma i år. Dock saknas det inte utmanare. Sydafrikanen Godfrey Mokoena är den med högst kapacitet av utmanarna för tillfället, men då gäller det att han får med sig farten mer framåt. Han hoppar höga fina hopp, men ibland så blir hoppen för höga helt enkelt. Irving Saladino är den hoppare i finalen, som hoppar med den bästa tekniken. Han har vunnit både VM- och OS-guld och vem minns inte den underbara finalen i Osaka för två år sedan, då han slog italienaren Andrew Howe i sitt sista hopp. Framförallt Howes mamma bidrog till att finalen är ett ”dear diary moment”: Howe går upp i ledningen i sitt sista hopp i Osaka

Saladino hoppar enkelt och har den bästa känslan, men frågan är om han räcker till idag? Formen är sviktande och med en konkurrens som är mördande, kommer att göra det tufft för Saladino. Kvalet var riktigt bra och snittårsbästat för de 12 längdhopparna i finalen är otroliga 8,38m! Då inser man att det hade krävts något alldeles extra för att Michel Tornéus skulle tagit sig till final. Många kommer att hoppa långt i finalen i eftermiddag.

Nedan är tiobästalistan genom tiderna. Två stycken av finalisterna befinner sig på listan. Om väder och vindar är bra i Berlin i eftermiddag, så kommer vinnarresultatet att landa på listan.

Mark*	Wind**	Athlete	Nationality	Venue	Date
8.95	0.3	Mike Powell	United States	Tokyo	August 30, 1991
8.90A	2.0	Bob Beamon	United States	Mexico City	October 18, 1968
8.87	-0.2	Carl Lewis	United States	Tokyo	August 30, 1991
8.86A	1.9	Robert Emmiyan	Soviet Union	Tsakhkadzor	May 22, 1987
8.74	1.4	Larry Myricks	United States	Indianapolis	July 18, 1988
8.74A	2.0	Erick Walder	United States	El Paso	April 2, 1994
8.74	-1.2	Dwight Phillips	United States	Eugene	June 7, 2009
8.73	1.2	Irving Saladino	Panama	Hengelo	May 24, 2008
8.71	1.9	Iván Pedroso	Cuba	Salamanca	July 18, 1995
8.71	0.0	Sebastian Bayer	Germany	Torino	March 8, 2009

(Källa: Wkipedia)

Mitt tips:

1. Dwight Philips

2. Godfrey Mokoena

3. Irving Saladino

”Tjoff, tjoff, tjoff” i benen på Kung Wiberg!

Kung Nicklas Wiberg

Vilken avslutning av Nicklas Wiberg i tiokampen! 75m i spjut och 4.17 på 1500m är mäktigt! Nyckeln till framgången var helt klart hans fokusering i första kastet i spjutet, så att han kunde ladda tidigt inför 1500m. Underbar satsning med till och med en fällning över mållinjen bäddade för att han raderade Henrik Dagårds Svenska rekord med 3 poäng. Wibergs resultat är den bästa Svenska insatsen hittills i VM i Berlin! Jag säger som den forna skiddrottningen Emelie Öhrstig beskrev Blanka Vlasics guld igår:

”Det var liksom bara tjoff, tjoff, tjoff i benen!”

Uppgörelsen i höjdhoppet – större än 19.19!

Självklart är jag väldigt nöjd med att jag åter igen nästan tippade rätt segertid på 200m – denna gång bara fyra hundradelar ifrån. Världsrekordet var givetvis fantastiskt, men upplevelsen var inte alls lika cool som damernas höjdfinal som innehöll en riktig rockstar i huvudrollen.

Jag har tidigare skrivit att det är fighterna jag går igång på mest och inte rekorden när det gäller de stora mästerskapen. Uppgörelsen i damernas höjdfinal var någonting alldeles extra med Friedrich, Vlasic och en pånyttfödd Chicherova. Kul för Vlasic att få vinna och en mycket stark insats av Chicherova, men det är ändå Ariane Friedrich som vinner mitt hjärta. Vilken underbar profil hon är! Hon inleder tävlingen nervöst, men lyckas vända tävlingen och när hon tystar ner den fullsatta arenan till fullständig tystnad då är det lika mäktigt som när hon skriker ut sin vrål då hon tar en höjd. Hon var dessutom sååååå nära att ta 206cm efter att ha sparat ett hopp till den höjden. Vlasic vann rättvist och alla de tre medaljörerna är underbara profiler i denna nervdallertävling! Underbart! Jag längtar redan till nästa duell mellan dessa häftiga idrottstjejer!

Det var så nära för Friedrich på 206cm

Alhaji till final!

Snyggt av Alhaji Jeng att ta sig till final efter en strulig säsong! Han har kapaciteten, det vet vi, men att han skulle få ihop det här på VM var en positiv överraskning. Nu laddar vi inför en grym kväll, med duell i damernas höjd, världsrekord på 200m (?) och kanske en Michel Tornéus, som visar att han kan vara nästa stora stjräna inom Svensk friidrott!

Jeng hoppar bra och en galen finländare i kvalet!

Friidrottarnas utseende

Efterson det här mästerskapet har handlat mer och mer om utseende än om prestation, så känner jag att det är dags att göra ett statement. Om vi börjar med Caster Semenya, så är hon helt klart manlig. Redan förra året tyckte jag att man kunde ställa sig frågan om inte 2008 års komet Pamela Jelimo hade någon kromosom för mycket åt det manliga hållet? Då är hon ändå mycket kvinnligare än vad Caster Semenya är. Det behöver inte betyda att Semenya är en man. Givetvis finns det manliga kvinnor och de måste väl få tävla i friidrott eller?

Sydafrikanska friidrottsförbundet borde varit mer beredda på att den här debatten skulle uppstå. Det är säkert inte helt lätt för Semenya att från ha varit helt okänd tonåring, nu figurera i all världens media med frågon ”är hon en man”? Frågan är om de borde ställt henne på startlinjen överhuvudtaget i Berlin? Ni som har tonåringar vet säkert hur känsligt det kan vara när det gäller sitt utseende i den åldern. Därför tycker jag samtidigt synd om Semenya, som hängs ut så brutalt. På samma gång är det synd om hennes konkurrenter, som ska slå någon som har helt andra förutsättningar rent genetiskt. En sak är iallafall säker: Att komma från ”ingenstans” som Jelimo och Semenya och göra 1.54 – 1.55 på 800m som tjej, det gör man inte utan att något är galet.

Nu till dopningssnacket om ”de som har muskler”. Bara för att någon är muskulös, så innebär det inte att man är dopad! Man har helt olika genetiska förutsättningar att bygga muskler och det innebär att en person som inte är speciellt muskulös kan vara dopad, samtidigt som att ett muskelberg kan vara helt ren. Dessutom ser många av friidrottarna mer muskulösa ut i TV än vad de är i verkligheten. De flesta är otroligt deffade och då syns varje muskel och ådra på deras kroppar tydligare, vilket gör att de ser misstänkt muskulösa ut. Jag har själv rätt så lätt för att bygga muskler och skulle jag träna styrka 4-5 pass i veckan (vilket friidrottseliten många gånger gör), så skulle jag också se rätt krallig ut. Jag skulle ALDRIG i mitt liv dopa mig. Dopning hade kanske behövts om jag skulle bli bäst i världen i Body Buildning, men det intresset har jag inte! Det lätta muskelbyggandet är tack vare att jag tränat hårt sedan barnsben plus genetiska förutsättningar. Samtidigt saknar jag andra förutsättningar, som till exempel att få bra kondition. Därför håller inte ”jag har minnsan provat på styrketräning och jag fick minnsan inga muskler som de på TV har, så då måste alla vara dopade”. Diskussionen handlar om andra faktorer.

Däremot, så finns det dopning inom idrotten och det argumenterar jag inte mot. Ska man kolla på vilka delar i utseendet och framtoning som skvallarar om dopning, så är det andra detaljer som är avgörande, som till exempel överdimensionerade käkpartier, acne och basröst.  Ett lysande exempel på att det enbart  inte går att kolla på utseendet är Susen Tiedke, längdhopperskan från Tyskland, som åkte fast för att ha tagit manliga könshormoner. Hon skulle kunnat vara Miss Germany om hon hade ställt upp i den tävlingen. Playboytjejen Tiedke

Nu hoppas jag att vi har pratat färdigt om dopning i detta mästerskap och kan fokusera på friidrottstävlingarna. Mitt tips för dagen:

Världsrekord för Usain Bolt på 200m med 19.15 och Emma Green på en 4-5-plats och med snudd på två meter!